Grepp är samspelet mellan yttersula, underlag och föroreningar som vatten, olja, grus eller is. En sko kan fungera bra på en yta och dåligt på en annan.
Fyra faktorer avgör
- Material: olika gummi- och plastblandningar får olika friktion beroende på yta och temperatur.
- Mönster: spår kan hjälpa till att leda bort vätska eller få fäste i löst underlag, men utformningen måste passa situationen.
- Slitage: nedslitna ytor kan förlora förmågan att transportera bort vätska.
- Förorening: vatten, fett, lera, grus och is förändrar kontakten på olika sätt.
Titta under skon
- Är mönstret verkligt funktionellt eller mest dekorativt?
- Finns kanaler som kan föra bort vätska?
- Är hälen eller framfoten blankpolerad av slitage?
- Har sulan hårdnat, spruckit eller börjat släppa?
- Sitter lera, sten eller matfett kvar i spåren?
Is är ett eget problem
Vanliga yttersulor har ofta begränsat grepp på is, särskilt när en tunn vattenfilm bildas. Testresultat från en viss istemperatur eller laboratoriemetod kan inte lova samma resultat överallt. Broddar kan ge bättre penetration men kan samtidigt skapa nya risker på hårda golv. Byt eller ta av dem när miljön kräver det.
Arbetsmiljö och skyddsskor
I arbete ska riskbedömningen styra. Skyddsskostandarden SS-EN ISO 20345:2022 omfattar bland annat halkrelaterade krav, men en märkning ersätter inte bedömning av det verkliga golvet, föroreningen och arbetsmomentet.
När är sulan slut?
Byt eller ta skon ur den aktuella användningen när mönstret är tydligt nedslitet, materialet sprucket eller greppet märkbart förändrat. Bedöm alltid båda skorna; slitage kan vara ojämnt.
Läs även guiden om EVA, PU, TPU och gummi, skyddsskomärkningen och regn- och vinterguiden.
Kontrollerade källor
- Studie om sulmaterial och friktion
- Studie om slitage och halkrisk
- Studie om mönster och grepp på is
- SIS: gällande skyddsskostandard
Källor kontrollerade 22 augusti 2026.